Dagen gick ändå hyfsat fort, halvsov i bussen påväg hem, sjukt skönt! Hunnit äta och pratat om hur vi ska göra med smulan. Jag vill behålla henne, jag vill äta allergipiller, jag vill inte avliva henne och jag vill inte att någon annan ska ha min katt. Hon har vart min i 7 år och den katten är den finaste man kan ha. Trodde aldrig man kunde fästa sig så rejält vid en katt, men nu vet jag att man kan det. Så himla jobbigt det här. Levt med katter hela mitt liv, och just nu, måste jag bli allergisk.

nä, usch fy och blä vad livet är jobbigt.


pn nu till 8, sen fysträning 9-10.



6 år sen!