hm, vet inte vad jag ska välja, kanske ska ta ett lite känsligare ämne.. det är ett av mina ögonblick som jag aldrig kommer glömma.


02- då dog min mormor. I tjocktarmscancer. Jag kommer ihåg, att varje gång jag evve och markus följde till sjukhuset, gick vi alltid till fiket och tog kakor och té eller varmchoklad. Och vi hade rullstolsrace i korridorerna, vad jag kommer ihåg så var vi inte så mycke i mormors rum. Jag har minnen från när vi var i Mullejaur, och mormor har sin rosa/lila tröja på sig. det är en stor saknad. Jag har lånat de nån gång då vi varit i mullejaur, och då kommer saknaden, när jag har på mig mormors tröja. 

02-02-14 - alla hjärtans dag. Kommer inte riktigt hur det gick till, men jag vet att det blev bråttom(?) till sjukhuset, och när jag kom in stod alla och grät.. jag förstod inte riktigt vad som hade hänt. Men jag blev omkramad av familjen, som stod och grät, och när jag kom in till mormors rum, så låg hon bara där.  jag visste ärligt talat inte om jag skulle skratta eller gråta? Jag kunde inte gråta, visste inte heller om jag skulle skratta. Det verkade så omöjligt. De kunde inte ha hänt.  när det var begravning kändes det som att mina tårar aldrig skulle sluta rinna, och att se sin mamma, syskon, morfar gråta, då gråter man ännu mer. Man vill inte att dom ska vara ledsna, jag grät för att dom grät. Men framför allt för att min mormor inte skulle komma tillbaka.  Jag känner redan nu att jag skulle kunna gråta, bara för att jag skriver om det. Minnena återupplevs i huvudet.



saknaden är stor.♥